I Sverige tycker vi att..

..."köa" är det roligaste som finns! Eller ännu hellre tycker vi att "köa" är en självklarhet. Eller...är detta bara en myt? Att inte "köa" är ohyfsat!! Till och med korna köar... Jo, det är sant. Jag återkommer till det.

Här på turistbyrån har vi nummerlappsystem. Alla uppmanas att ta en nummerlapp och snällt vänta på sin tur. Vi tycker det är ett bra sätt och förhoppningen är att alla snällt väntar och dessutom känner sig mer än nöjda över att veta när de närmast ska få hjälp. Men blir dom verkligen det? Nöjda alltså?

Många gånger är det många som följer sin egen kultur och närmar sig den turistinformatör som i deras ögon ser lediga ut. Helt självklart egentligen. Ni vet, ibland ser det ut som vi bara sitter där och stirrar ut i tomma intet med headset på huvudet. Det vi egentligen gör är att tala i telefonen eller lyssnar på den som talar.

Det här måste se ytterst märkligt ut för de som står där med sin kölapp och inte HÖR att vi faktiskt pratar med någon. När man då försöker se trevlig ut och ger dom ett brett leende för att de ska känna sig extra välkomna i lokalen, då händer det som så att det uppfattas som ett tecken på att...Nu... är hon äntligen färdig och det är nog min tur! Situationen blir då ännu mer pinsam för den stackarn som både missat kölappen och trott sig få hjälp fastän man fortfarande är upptagen. Dessutom får dom ilskna blickar från dom som lydigt står där med sin kölapp i handen. Ja jisses, jag vet inte riktigt vad som är bäst och ändå är vår intention att alla ska känna sig nöjda och glada.

Undertecknad bor en bit utanför stan och på min väg fram och tillbaka från jobbet passerar jag ett fantastiskt välskött lantbruk med mjölkor. Lantbrukaren har byggt en alldeles ny, jättefin, jättestor ladugård/ligghall för sina fina kor. Den har breda portar som står öppna dygnet runt på sommaren, med plats för åtminstone 7-8 kor i bredd om flera skulle vilja passera öppningen samtidigt. På kvällen passerar jag där vid femtiden och det slår aldrig fel. Korna köar! Det är sant. De har formerat sig i spikrak kö för att ta sig in till mjölkmaskinerna. På rad, efter varandra väntar de snällt på sin tur....som vilken svensk som helst! Det är det här som får mig att tro att det inte är någon myt iallafall att vi svenskar älskar köer :-) // Johanna